Vindkraft är ingen bra investering i Smedjebacken med den enkla anledningen att det blåser för lite. Detta får till följd att investeringar som görs kommer att gå med förlust och aldrig betala tillbaka sig. Endast markägare prospektörer och senare konkursboköpare gör stora pengar på detta.
Sammanställning 2025
Diagrammen ovan visar:
- Att intäkterna sjunker avsevärt produktionen, sedan starten har intäkterna halverats.
- Kostnaderna ökar, produktionen minskar – vindkraftverken börjar bli gamla.
- Vindkraftverkens förlust ökar kraftigt.
- Över tid är det en mycket dålig investering.
I sammanställningen görs en avskrivning på 15 MSEK på 20 år. Vilket endast är hälften av vad det kostade att bygga vindkraftverket ca 30 MSEK (enlig Svensk vindkraft). Då inräknas ingen avsättning till destruktion och nedmontering, vilket brukar vara ca 0,5-2% av investeringskostnaden per år. Räknas detta med så blir kostnaden per år under 20 år (15 MSEK/20 år +2% av 30 MSEK – ”Vinsten i tabellen a 65KSEK”) 1,285 MSEK i förlust per år per vindkraftverk.
Återbetalningen kommer således aldrig ske och skattebetalarna får betala förlusten, en slags dold energikostnad.
Så varje skattebetalare (ca 5000) får idag betala ca 257 SEK per år per vindkraftverk, under 20 års livslängd 5140 SEK per vindkraftverk.
Om nu kommunen tillåter att sätta upp 75 vindkraftverk till, med motsvarande kalkyl som ovan motsvarar det ca 20 000 SEK per år och skattebetalare (mycket lågt räknat).
Varför?
Riksintresse för vindbruk
Blåser det verkligen inte tillräckligt?
Svaret är nej.
Vindkraft är ingen bra investering i Smedjebacken med den enkla anledningen att det blåser för lite. När det blåser för lite genereras ingen energi.
Energimyndigheten säger:
Ett riksintresse är ett statligt anspråk på mark- och vattenresursen. Vid prövning av mark- och vattenanvändning är ett sådant område vägledande. Det är dock först i tillståndsprövningen i det enskilda fallet som riksintresset får en rättslig betydelse. Då bedöms riksintresse för vindbruk mot andra befintliga riksintressen som exempelvis naturvård, kulturmiljö, rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart.
Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från storskalig vindkraft utifrån följande förutsättningar:
På land
- Vindförutsättningar – I vindområdet ska det blåsa mer än 7,2 m/s i årsmedelvind 100 meter ovan mark (MIUU 2011)
- Området ska vara större än 5 kvadratkilometer (undantaget elområde 4)
- Avstånd till bebyggelse (hus och kyrkor) – Avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara mer än 800 meter (Undantag för de områden som kvarstår sedan 2008 där 400 meter är gällande)
- Kartan hos vindbrukskollen visar tydligt att det inte blåser i Smedjebackens kommun.
Forskning
Oberoende forskning om vind finns men används sällan inom vindkraft. En studie från 1979 till 2018 som visar hur mycket vind det är i Europa:
Här är en kortfattad sammanfattning:
Genomsnittlig vind över land: ca 2–3 m/s.
- Svaga vindar (< 3,3 m/s): ungefär 35–45 % av året (~3 000–4 000 timmar/år).
- Nästan vindstilla (< 1,5 m/s): ca 10 % av året (~900 timmar/år).
- Det förekommer över 200 episoder per år med lågvindperioder, där vinden kan vara svag i 15–25 timmar i sträck, och ibland 5–10 dagar i rad.
- Havsområden har mer vind, i snitt 6–10 m/s.
Vad innebär det för vindkraft?
Vindkraftverk behöver minst 3–4 m/s för att börja producera el. Eftersom upp till 40 % av året ligger vinden under denna nivå på land, står verken ofta stilla eller producerar minimalt. Långa perioder (energitorka) kan innebära flera dygn med mycket låg eller ingen produktion. Därför krävs reservkraft, energilagring eller en mix med andra kraftslag för att säkra elförsörjningen.