Hoppa till innehåll

Energi – ”Vad ska vi ha istället?”

Efter ett års tid så är detta den vanligaste frågan vi får av vindkraftssympatisörer: Vad ska vi ha istället?

Vi i Nej till Vindkraft försöker inte lösa jordens, Sveriges energi frågor utan vi försöker endast svara på frågan.

Här försöker vi svara på denna fråga på många olika sätt eftersom frågan egentligen är felställd. Vi återkommer till varför. Materialet som presenteras här baserar sig mestadels på fakta sammanställt av Peter Mellberg och Per Falhlén som är sakkunniga inom energi. För att svara på huvudfrågan så kommer här några frågor som leder till svaret:

Vi måste ställa till grön elproduktion för klimatet!

Följ denna länk: Electricity Maps, för att se hur det ser ut just nu.

  • Vi är i Sverige tillsammans med Norge (Vattenkraft) och Island (termisk kraft) bäst i klassen och kan endast bli marginellt bättre. Vi behöver däremot hjälpa våra grannar ur ett europeiskt perspektiv. Detta är således ingen drivkraft för att bygga miljöpåverkande vindkraft.
  • Tyskland har stängt ner all kärnkraft sedan 2011 vilket innebar en förändring från grön till brun, mer än 5 gånger mer ”smutsigare”. Tyskland har flest vindkraftverk i Europa. Nu kan man inte bygga fler. Då bygger Tyskland i Östersjön, Sverige och Norge.

Vi har energi brist!

Det påstås att vi har en energibrist. Det har vi inte utan vi har en energiobalans. Faktum är att energikonsumtionen har gått ner de senaste åren.

Varför ökar behovet framöver?

Orsakerna till att vi ökar behovet är olika men gemensamt har de olika faktorerna att vi lockar företag med:

  • Etableringstöd och gratis anslutning till elnätet
  • Vi tillåter PPA-avtal
  • Politik och avsaknad av regler
  • Ränteregler som öppnar för räntesnurror över landsgränser för att undvika skatt och tillåta tömning av driftbolag.

Vi måste bygga vindkraft snabbt, kärnkraft tar för lång tid!

  • Det handlar inte bara om att bygga snabbt, det handlar i första hand om vad man måste
    bygga för att elsystemet skall fungera långsiktigt.
  • Det som behövs snabbt och på lång sikt är planerbar kraft. Den som säger något annat förstår inte vad effektbalansen innebär.
  • Att kärnkraft tar lång tid att bygga är inget argument, att inte bygga eftersom för att möta
    framtidens behov måste med dagens teknik ha kärnkraft plus annan baskraft.
  • Den snabbaste planerbara kraften är gaskraft, fossilintensiv men den snabbaste lösningen för
    att undvika en ”kommande avgrund”.
  • Värmekraft är medelsnabb, fossil intensiv även den men behövs för att täcka upp perioden
    innan kärnkraft är på plats när elkonsumtions ökningen når 2040 års predikterade nivåer.
  • Vindkraft är oplanerbar kraft som behöver annan backupkraft 2/3 av tiden när det inte blåser och dess effekt är 9% säkert tillgänglig , havsbaserad då inkluderad! (medeleffekt över året är ca 30% av installlerad effekt och man vet aldrig när den effekten är tillgänglig. Så hur mycket vindkraft man än bygger behövs nästan lika mycket planerbart byggas som backup för att möta effektbalansen.

Vi kan väl lagra el?

Där måste man förs ta in hur enorma storheter det rör sig om. Nedan några exempel varför det inte är praktiskt genomförbart

  • Framtida behovet av lagring är ca 20-30TWh eller mer! Som referens -> Lule älv Akkajaure magasin med 6 miljoner m3 vatten som motsvarar en lagringskapacitet på 6.4 TWh
  • Vätgas lagring är extremt dyr, så att ha det som en hypotetisk storskalig lösning är inte realistiskt. Rent fysikalisk i form av volym är det praktiskt omöjligt att lagra motsvarande 20-30 TWh i vätgas.
  • Batterilagring kräver så mycket batterier att det inte är möjligt att alla dessa hamnar i Sverige. 2022 år HELA världsproduktion av Litiumbaserade batterier skulle täcka Sveriges energibehov i 2 dygn. Dessutom också astronomiskt dyrt.

Vindkraft är väl bra eller?

I mindre skala kan vindkraft vara bra, om det är direkt kopplat till förbrukaren. Att vara en del av ett rikstäckande elförsörjningssystem är vindkraft alltför osäker och opålitlig, effektbalansen försämras. Nej vindkraft är inte bra om den ställs på fel ställen och behöver subventioner för att vara lönsam. Vindkraften har en rad stora miljöproblem som bör lösas innan den kan kallas ”hållbar”.

Konsumtionen och elbehovet ökar hur ska vi klara oss?

Att konsumtionen ökar är fel den har gått ned sedan 2015. Att behovet kommer att öka är rätt med de planer som finns och den elektrifiering som görs. Här måste vi hålla isär saker och ting. Konsumtion i samhället med elektrifiering av bilar, flyg mm. och elintensiva investeringar i industrier.

  • Elslukande nya satsningar som blir lovade ”gratis” el är en dålig affärsidé samtidigt som vi tar bort planerbar energi. Exempel på detta är serverhallar för Facebook, Google. Batterifabriken Northvolt och ” grönt stål” Hybrit. Endast Hybrit i sig, har en uppskattad energiförbrukning motsvarande hela Finlands. Detta är orimliga projekt som ej är genomtänkta och bör inte belasta landets eldistribution.
  • Omvärdsläget gör att ”gratis” el ska det vara slut med till multinationella bolag såsom Microsoft, Facebook, Google m.fl. de får stå för sin egen el på marknadsvilkor utan subvensioner från svenska staten.

Elbilar måste ha electricitet – hur ska det gå till då?

Att antalet elbilar ökade enormt 2021 och 2022 berodde på statliga gröna subventioner. Dessa subventioner är nu kraftigt reducerade och antalet sålda elbilar är nu ca 5% av totala personbilsflottan i Sverige på 5 miljoner fordon. I energi åtgår ca 0,5 TWh att ladda dessa bilar. Detta motsvarar Googles serverhallar i mellansverige.

  • Eldistrubution för laddning av elbilar bör ses över på riksplanet. Det är inget som enskilda kommuner ska ägna sig åt.
  • Vindkraft är inte lösningen på att kör elbilar. Får man endast köra när det blåser?

Svaret på vad ska vi ha istället?

Frågan är felställd, eftersom vi inte ska byta ut något. Landet Sverige, länet Dalarna och kommunen Smedjebacken har den elförsörjning som behövs. Det som ska göras är att bygga ett stabilt system för baskraft och ersätta de borttagna kärnkraftsreaktorerna med nya effektivare. Sen kan man fråga vad menar man med ”istället?” Dumma investeringar och statliga fiasko projekt kan vi vara utan.

Det här ska vi ha istället!

  • En kommunal styrning som är väl insatta i energi och elförsörjning. De ska skilja på ideologi och fakta.
  • En smart elkonsumtion både i riket och kommunalt. Landet Sverige ska göra smarta beslut och inte ge bort sin energi i dumma projekt. Kommunens anläggningar kan göras mer energismarta. Hjälp till energiförbättrande åtgärder – ”Grönt rot avdrag”.
  • Kommunen kan hjälpa att reducera energiåtgången med råd och information.

Vindkraft är inte ett alternativ i Smedjebacken!

  • Smedjebackens kommun är en dålig plats att bygga vindkraft på. Det blåser för lite.
  • Vindkraft bidrar inte till att göra planeten grönare.
  • Vindkraften är inte lönsam för Smedjebackens kommun och en stor risk för människors välmående och för kommunens ekonomi.